I ett tidigare inlägg nämnde jag att jag har gjort en djupdykning i ämnet kost och hälsa de senaste åren, för att jag har varit på jakt efter en lösning på mina problem med alldeles för låg energi. Jag kom ju till slut fram till att jag personligen nog behöver mer än bara mat för att kunna må bra, men jag skulle ändå vilja dela med mig av den slutsats som jag har dragit efter att verkligen ha plöjt spaltmeter av litteratur kring kostens betydelse för hur vi mår. Jag skulle vilja presentera för dig en tandläkare vid namn dr. Weston A Price…

Bland alla motstridiga kostråd

Idag virvlar ju kostråden som yra snöflingor och kanske har det aldrig varit så förvirrande att vara konsument och människa och försöka välja mat som är stärkande och läkande för ens hälsa. För vad innebär det egentligen? Alla olika dieter, personliga erfarenheter, experter, myndigheter och forskningsrön verkar ju säga olika saker. Verkligen totalt olika saker… 

Men det finns en undersökning som jag tycker sticker ut ur mängden och som jag uppfattar som lite extra intressant. Det är en speciell typ av forskning för att den inte genomförts på det sättet tidigare, men framför allt för att den väl aldrig mer kommer att kunna genomföras. Studien består nämligen av en jämförelse av hälsan hos de människor som i generationer levt på traditionell kost och människor som precis kommit i kontakt med modern, industriell mat. Och de förutsättningarna kan man ju tänka var helt unika för början av 1900-talet, när studien genomfördes.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är weston-price.jpeg

Dr. Weston A Price

Weston A Price (1870-1948) föddes i Kanada, utbildade sig till tandläkare och flyttade sedan till Ohio i USA. I sin yrkesutövning bekymrades han över den ökande förekomsten av patienter med karies, tandröta och deformationer av käkarna. Av andra forskare, som rest runt i världen, hörde han talas om att det fanns traditionella folkslag som inte alls led av de problem som han själv erfor i sin praktik. Han blev såklart nyfiken och bestämde sig till slut för att själv resa ut i världen för att ta reda på om detta kunde stämma. Och eftersom han själv hade en hypotes om att det var kosten som låg bakom patienternas ohälsa, så bestämde han sig för att om han fann dessa hälsosamma människor så skulle han kartlägga vad deras mat bestod av.

Under de följande tio åren besökte dr Price inte mindre än fjorton olika folkslag som enbart levt av samma traditionella kost som deras förfäder gjort i generationer. Han undersökte befolkningen, fotograferade deras käkar och tänder, intervjuade dem om vad de ätit och skickade prover av maten till sitt laboratorium hemma i Ohio. Därefter sökte han upp släktingar till peronerna, såna som lämnat sin hemby och börjat äta modern och processad mat. Han jämförde deras kostvanor och hälsotillstånd. Price redovisade sedan alla resultat i boken Nutrition and physical degeneration, som utkom 1939.

Resultaten

Dr Price fann att de personer som levt opåverkad av den moderna civilisationen uppvisade inga eller endast små problem med karies och deformerade käkar, trots att de inte hade tillgång till varken tandborstar eller tandläkare. Men han upptäckte inte bara skillnader i tandhälsan, utan hela det allmänna hälsotillståndet. De personer som levt på traditionell kost visade sig även ha starkt immunförsvar och uppvisade inga symtom på hjärt- kärlsjukdom, diabetes, cancer eller artrit. Inte heller drabbades de av tuberkulos, vilket annars var ett stort problem vid den här tiden. Samtidigt fann han att de släktingar han undersökte som åt processad kost, inte bara hade drabbats av karies och infektioner i mycket större utsträckning. De hade även deformerade ansikten, med trånga käkar och sneda tänder, samt led av mental ohälsa. Detta var alltså förändringar som hade skett över bara en generation.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är weston-teeth-e1425732010646.jpg
 Bild från Nutrition and physical degeneration från 1939.

Under sin resa besökte Price folkslag i Schweiz, Skottland, Söderhavsöarna, Polynesien, Alaska, Kanada, Afrika och Australien. Givet de stora geografiska avstånden skilde sig förstås de olika folkslagens kosthållning kraftigt åt. Vissa folkgrupper levde av i princip enbart animalisk kost, medan andra i första hand levde av frukt och kokosnötter. Price kom fram till att det som förenade de olika folken var att de levde av enbart lokal, färsk föda och att den var väldigt mycket mer näringsrik än den genomsnittliga amerikanska kosten (som ändå var mycket mer näringsrik än den är idag…). Alla folkslag hade sin egna så kallade sacred food, alltså extra näringsrik mat som avvarades till små barn, samt kvinnor och män i fertil ålder. Alla åt animalisk föda i den utsträckning de hade tillgång till och åt hela djuret. De behandlade vissa vegetabilier noggrant med olika fermenteringsprocesser. Alla åt i första hand mättat fett och i princip inga fleromättade fetter. De åt lika mycket omega 3 som omega 6, vilket kan jämföras med dagens kost som innehåller ungefär tolv gånger mer omega 6.

Traditionella och industriella kostråd

Så, vad har då dessa resultat haft för betydelse för dagens kostråd? Inte mycket verkar det som, eftersom de ju är i princip motsatsen till den mat som t ex Livsmedelsverket rekommenderar. Men man kan ju undra hur det kunde komma sig att så många människor på 30-talet var fullt friska, trots att de levde av rött kött, mättat fett och i princip inget fullkorn eller fleromättade vegetabiliska oljor?

Mina tips

Då det finns mycket som talar för att livsmedelsindustrin haft ett ganska stort finger med i spelet kring utfärdandet av kostråd känner jag mig personligen mer lockad av den traditionella kosten, som uppenbarligen byggt friska och hälsosamma människor i generationer, än den industriella, moderna och processade kost som rekommenderats under tiden som välfärdssjukdomarna verkligen exploderat världen över. Det kan vara svårt att få tag i bra råvaror i vanliga mataffärer, men bland lokala matproducenter, REKO-ringar, andelsjordbruk, Bondens marknad och liknande finns det trots allt ett fantastiskt utbud av högkvalitativ mat.

Så här kommer mina personliga tips till dig som vill försöka satsa på att äta mer näringstät mat:

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlöst-5-6-rotated.jpg

1. Animalier

Ofta när det pratas näringsinnehåll nämns olika typer av grönsaker. Det är konstigt egentligen eftersom den mest näringsrika kosten är animalisk. Den behöver dock komma från djur som fått leva stressfria liv och ätit sin naturliga kost. Det kan vara viltkött, kött från gräsbetesdjur, kött och ägg från frigående fåglar och vildfångad fisk från hållbara bestånd. Ät alltid hela djuret, lär dig att tillaga inälvsmat och koka buljong på benen, det är där den mesta näringen finns!

2. Mejerier

Opastöriserade och fermenterade mejeriprodukter innehåller en massa näring och goda bakterier. Opastöriserad mjölk kan vara svårt att få tag på i Sverige, på grund av strängt regelverk. Men det finns vissa små mejerier som i alla fall är varsamma i hanteringen. Opastöriserad ost är godkänt i Sverige.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är IMG_1183-683x1024.jpg

3. Grönsaker

Välj obesprutade grönsaker efter säsong, som odlats i näringsrika jordar. Allra mest nytta för kroppen gör mjölksyrade grönsaker, då fermenteringsprocessen bidrar till att det bildas en massa goda bakterier, samt att näringsämnena görs mer tillgängliga.

4. Spannmål, nötter, frön och baljväxter

Spannmål, nötter, frön och baljväxter behöver blötläggas, groddas eller fermenteras innan man äter dem. Skalen på fröna innehåller nämligen skyddsämnen som hindrar näringsupptaget från maten, men de bryts ned när fröt får förutsättningar att gro.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlöst-5-7.jpg

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är namnlöst-6.jpg
5. Fetter och kolhydrater

Välj animaliska, mättade fetter framför vegetabiliska för att få en god fördelning av fettsyrakvoten- såsom smör, talg och ister. Välj kolhydrater som kommer från grönsaker, lokalproducerad frukt, bär och opastöriserad honung.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är mättatfett-1024x683.jpg

6. Salt

Välj oraffinerat salt. 

Läs mer

Om du vill läsa mer om detta rekommenderar jag följande böcker:

Nutrition an physical degeneration av Weston A Price

Vad vi ska äta! Och varför! av Gunnila Blomberg

Konsten att äta, träna och må bra! av Paul Check

Nourishing traditions av Sally Fallon