Det är inte alltid så lätt att hänga med i klimatdebatten när journalister, forskare och politiker kommer igång och börjar slänga sig med avtal och årtal, målsättningar, procentsiffror och konstiga, rekordlånga bokstavskombinationer. Här kommer en liten guide till de viktigaste begreppen man kan behöva ha koll på:

IPCC- FN:s klimatpanel

IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) brukar på svenska kallas FN:s klimatpanel. Det är en mellanstatlig organisation som har i uppdrag att sammanställa rapporter kring den senaste forskningen på klimatområdet. IPCC har hittills släppt fem rapporter- den första kom ut 1990 och den senaste 2014.

UNFCCC- Klimatkonventionen

UNFCCC (the United Nations Framework Convention on Climate Change) kallas på svenska FN:s klimatkonvention. Det är ett internationellt ramavtal om att stabilisera växthusgaserna på en nivå som inte leder till farliga klimatförändringar. Avtalet undertecknades av nästan alla världens länder i samband med FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992.

Kyotoprotokollet

Kyotoprotokollet är ett underavtal till klimatkonventionen som förbinder de flesta av världens mest utvecklade länder att minska sina utsläpp under perioden 2008-2020. Avtalet skrevs i Kyoto i december 1997 och bland annat EU-länderna och Japan valde att skriva på.

Parisavtalet

Parisavtalet är Kyotoprotokollets efterträdare och reglerar klimatarbetet från och med 2020. Parisavtalet kom till i december 2015 efter en överenskommelse mellan världens länder att hålla klimatförändringarna klart under 2 grader, med sikte på 1,5 grader. USA, med Barack Obama i spetsen, var en av de deltagande länderna, men i juni 2017 meddelade den nye presidenten Donald Trump att USA kommer att lämna avtalet eftersom det skulle missgynna USA ekonomiskt.

COP- FN:s klimatförhandlingar

COP (Conference of the parties), eller på svenska FN:s klimatförhandlingar äger rum i slutet av varje år och är ett beslutande möte mellan parterna i respektive avtal. Mötet mellan parterna i Klimatkonventionen kallas COP och är väl det namn som oftast används (även om mötet för Kyotoprotokollets parter formellt heter CMP och för parisavtalet CMA). 2017 års COP var det 23:e i ordningen och kallades följaktligen COP23. Vid klimatförhandlingarna försöker parterna göra avtalen och regelverken mer konkreta.

Tvågradersmålet

Tvågradersmålet är ett politiskt mål om att inte låta Jordens medeltemperatur höjas med mer än två grader jämfört med innan industrialiseringen. Det var vid klimatförhandlingarna i Cancun 2010 (COP16) som länderna först enades om tvågradersmålet och det vässades sedan i Parisavtalet till att sikta på 1,5 graders uppvärmning.

350 ppm

Tvågradersmålet har fått en hel del kritik för att inte vara vetenskapligt förankrat. För det första finns det en del som tyder på att vi redan släppt ut så mycket växthusgaser att det är för sent att klara. För det andra skulle även två graders uppvärmning ge katastrofala konsekvenser för många av världens människor och är därför tveksamt att ha som målsättning. För det tredje är det väldigt svårt att beräkna hur temperaturen påverkas av en viss mängd utsläpp och därför svårt att anpassa sig efter i praktiken. Många forskare och klimatdebattörer tycker därför att vi istället borde ha som mål att inte ha mer än 350 ppm (miljondelar) koldioxid i atmosfären. Just nu har vi mer än 400 ppm, vilket alltså det betyder att det inte räcker med att begränsa våra utsläpp i framtiden- vi måste också jobba med att ta bort sådant vi redan släppt ut!

Klimatlagen

Sverige har från den 1 januari 2018 antagit en lag som tvingar våra politiker att följa de klimatmål som riksdagen satt upp. Klimatmålen innebär bland annat att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser efter 2045.

Agenda 2030

I september 2015 enades alla FN:s länder om att arbeta för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar värld. Denna resolution kallas Agenda 2030 och består av 17 olika mål som man tänker ska vara uppfyllda innan just 2030. Här kan du läsa om varje enskilt mål.

Jag har tidigare skrivit om de tre centrala begreppen holocen och antropocen, samt tröskeleffekter, som också kan vara bra att ha koll på!