Det pratas mycket hållbarhet nu, vilket såklart är välkommet. Men vad menar vi egentligen när vi säger att något är hållbart?

Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling myntades av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester Brown och lanserades globalt i samband med en FN-rapport, den s k. ”Brundtlandrapporten”, 1987. Enligt rapporten är något hållbart om det ”tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

För låg ribba

Vi har alltså satt hållbarhetsmål som handlar om att vi människor ska kunna existera på jorden utan att samtidigt förstöra den. Det är ju bra såklart. Men varför tror vi inte mer om oss själva än så? Det är ju lite som att en idrottsman skulle sikta på att inte bli diskvalificerad, eller att en arbetare skulle ha som mål att låta bli att bli avskedad. Jag upplever dessutom att vi över tid sänker denna ribba för vad som räknas som hållbart. Idag kan en produkt beskrivas som hållbar, bara den inte orsakar riktigt lika mycket skada som motsvarande produkter brukar göra. Som att det är ok att vi förstör jorden, bara vi gör det i lite långsammare takt?

Den regenerativa byn

Här ser ni en bild på mig och resten av gänget från utbildningen Framtidens by, där vi utforskar hur det kan se ut i framtidens småskaliga, moderna och hållbara samhälle. Bilden togs i Halåsen, Östersund i helgen då vi träffades för den sjunde och avslutande delkursen.

En av de tydliga slutsatser vi har kunnat dra efter det här året, är att vi har en helt annan tro på vad människan kan prestera och att vi därför tycker att vi behöver en helt ny nivå för vad som kan räknas som hållbart. Temat för den här sista delkursen var ”Den regenerativa byn”, vilket betyder att invånarna i framtidens by inte har som uppgift att enbart undvika förstörelse i så hög utsträckning som möjligt, utan tvärtom förväntas restaurera, återskapa och förbättra.

  • Det regenerativa jord- och skogsbruket bygger matjordar och binder kol.
  • Den regenerativa ekonomin och demokratin producerar tillit, generositet och jämlikhet.
  • Det regenerativa lärandet skapar självförtroende och nyfikenhet.
  • Den regenerativa vården skapar hälsa och ökat välmående.

I naturen är allt är regenerativt. Djur och växter dör och bryts ned, men nedbrytandet är tillfälligt och ur döden springer nytt liv. På sikt växer allt sig lite starkare. Vi behöver förstå att även vi är designade för att ingå i det samspelet.

Ett nytt kapitel

Därför behöver vi fortsätta skriva berättelsen om människan. Slutet på kapitlet om människan som härskat, splittrat och förstört. Början på kapitlet om människan som restaurerar, återskapar och förbättrar.

Vi behöver samla berättelserna om de människor som nu är med och vänder trenden, som går före och visar vägen. Känner du nån sån? Berätta gärna!

Och här kan du läsa mer om utbildningen Framtidens by!