I gårdagens inlägg utlovade jag en lista på mina egna, personliga favoriter att ta med till framtidens hållbara julfirande. Så här kommer den:

God mat. Julmaten har ju ett rykte om sig att vara i allra högsta grad miljömässigt och hälsomässigt ohållbar, med tanke på att den i princip enbart består av kött, fett och socker. Dessutom har vi haft en tendens att köpa mycket mer mat än vi behöver, eller ens kan, äta och därför har en stor del till slut hamnat i soporna. Traditionell julmat som skinka och grisfötter, leverpastej, korv, sylta och sill är dock i grund och botten bra mat med högt näringsinnehåll- så länge den inte är industriellt framställd utan kommer från djur som levt ett naturligt liv. Det finns också många bra grönsaker som skulle kunna få större plats på julbordet, så som grönkål, rödkål, brysselkål och olika sorters rotfrukter. Frukt, nötter och traditionella julkryddor är också bra mat som bidrar med mineraler, vitaminer, antioxidanter och anti-inflammatoriska egenskaper. Att inte handla mer mat än vi kan äta och må bra av är kanske dock den allra viktigaste ingrediensen för ett hållbart julbord.

Gemenskap. I samband med reformationen, alltså när Sverige gick från att vara katolskt till protestantiskt, gick man ifrån ett mer offentligt firande av julen till att fira mer i hemmet. Därefter har julen blivit en riktig familjehögtid och i många fall är julhelgen det enda tillfälle på hela året som hela familjen samlas. Baksidan med detta är såklart att vårt firande sker i helt slutna system och att de som inte har släkt eller familj blir stående ensamma utanför gemenskapen. I framtidens hållbara lokalsamhällen tror jag att vi kommer att återgå till mer offentligt firande igen, med typ knytkalas i byn. Fram till dess tycker jag faktiskt att vi kan utmana oss själva genom att öppna våra dörrar och dela vårt julfirande även med människor som inte råkar ha just våra arvsanlag.

Generositet. Jag tror att de flesta av oss förknippar julen med att få ge något till andra. Oftast genom att köpa julklappar, men olika former av biståndsgåvor, att uppvakta grannar och äldre med en julblomma och terminsavtackningar av lärare och fritidsledare är också vanligt. Att visa omsorg om andra och vilja tillgodose våra medmänniskors behov är en djupt rotad mänsklig egenskap och studier har visat att vi mår som bäst när vi får betyda något för andra. Det jag tycker att vi kan tänka på när det gäller julens gåvor (främst då materiella) är att vi behöver se till att ge i första hand till de som behöver. Som vi alla vet är de materiella resurserna extremt ojämnt fördelade över världen och som det ser ut nu så bidrar våra julgåvor bara till att förstärka den obalansen, eftersom den allra största delen hamnar hos dem som redan lever i ett materiellt överflöd. Mitt tips blir därför att enbart köpa julklappar som faktiskt fyller ett materiellt behov och i övrigt skänka pengarna till de som behöver dem bättre!Vila. Julen är ju lite motsägelsefull på så sätt att den både förknippas med stress och med vila. Oftast är det väl tiden fram till jul som är mest kantad av stress, medan framför allt juldagen och mellandagarna brukar kunna ge möjlighet till vila. Innan reformationen var dock adventstiden en tid för fasta och eftertänksamhet inför det stora som skulle komma. Då flängde man inte runt i gallerior och stormarknader, samtidigt som man skulle arbeta heltid, skjutsa barnen på hockeyträning och ridning, skicka 75 julkort och fixa kläder inför luciatåget. Frågan är vad av detta vi skulle kunna avvara i framtiden för att ha mer tid för vila och eftertanke även under tiden fram till jul?

Lek. I det gamla bondesamhället var julen mycket av ett kalas, där stort fokus låg på att leka och roa sig. Numera anses väl inte dans kring granen lika festligt längre, men jag tror att många familjer har traditioner av att spela sällskapsspel. I vår familj präglas julhelgen mycket av skattjakter i olika former. Just skattjakten är så tacksam att använda sig av om man vill minska fokuset på julklapparna, eftersom det tillgodoser så många behov som utmaningar, spänning, överraskningar, samarbete, lek och glädje.

Jesus. Sist men verkligen inte minst, vill jag ta med mig berättelsen om Jesu födelse in i framtidens hållbara jul. Har du förstått hur speciell denna berättelse är? Jag tänker på judarna, som gick och väntade på att deras kung, sänd av självaste Gud, skulle komma med jubel och klang och lägga mänskligheten under sig. Men så kom Jesus, i form av ett litet skrynkligt, utsatt spädbarn, som vem som helst av oss. Den familj som valts ut att ta emot Guds son var en vanlig, enkel familj som inte ens hade möjlighet att få ett rum när barnet skulle födas, utan Jesus fick göra entré i stallet bland en massa djur och placeras i en matskål. Det står förvisso ingenstans i Bibeln att denna händelse ska firas, men om nu kanelbullarna ska ha en egen dag så tycker jag gott att vi även kan ha en dag för att uppmärksamma denna stora och märkliga händelse. Särskilt då den är så typisk för hela Jesu liv och således även kristendomen. På vilket sätt får vi återkomma till en annan gång!
Om du vill ha fler tips för ett hållbart julfirande så kolla in bloggkollektivet Sustainable societys  novembertema ”En hållbar jul”.