Året då utsläppen måste ”peaka”

2020 är här och det känns lite speciellt faktiskt. Inte bara för att det är ett nytt år och nytt decennium och allt det där, utan också för att 2020 är det år som klimatforskarna pratat om så mycket och så länge. När utsläppen måste ”peaka” och påbörja sin branta bana utför, till 2050, då vi behöver vara fossilfria.

Så hur går det för oss då? Tja, inte så bra kan man väl konstatera- utsläppskurvan pekar fortfarande uppåt snarare än nedåt och man börjar nu kunna räkna in de första exemplen på ekosystem som passerat den gräns för förstörelse då det inte längre går att backa tillbaka (säger Johan Rockström i sitt uppmärksammade vinterprat). Läge för klimatångest och hopplöshetskänslor alltså.

Det finns andra sätt

Men det finns en sak vi brukar missa i debatten om våra försök att minska utsläppen. Nämligen att naturen själv besitter en oerhörd potential i att binda kol och skapa mångfald om den får de förutsättningar den behöver. Och vet ni vad det betyder? Jo, att om vanliga människor över hela landet skulle sluta vänta på att politikerna ska agera och istället bjuda in sina grannar och vänner att börja stärka ekosystemen på just sin plats, så skulle vi kunna få se en positiv förändring väldigt snart!

Under 2020 vill vi i Byakademin kunna hjälpa dig att få igång en sådan insats där just du befinner dig. Vi har börjat klura på en webutbildning som ska kunna stötta alla som vill organisera sig och börja förvalta mark eller skog med regenerativa (stärkande/återuppbyggande) metoder. Alternativt att ekonomiskt stötta de som gör det, tex genom att bilda inköpskooperativ eller liknande. Bra va?

Kanske blir inte 2020 året då det här systemets ledning väljer att begränsa utsläppen på det sätt som krävs. Men kanske kan 2020 bli året då folket börjar binda kol och stärka den ekologiska mångfalden på den plats där de lever och verkar?

Vad skulle egentligen hända då?!