”Av jord är du kommen…” säger prästen i samband med begravningar och inget kunde ju vara mer sant. För åtminstone i vårt jordiska liv börjar och slutar ju allt med jorden.

Därför ägnade vi den fjärde delkursen av studiecirkeln Framtidens by åt Den jordnära byn. Och nu har det blivit din tur att få veta varför det är så oerhört viktigt att vi lär oss att stärka jordens livskraft, samtidigt som vi brukar den.

Frisk jord är basen i ett hållbart samhälle

Allt liv på den här planeten är nämligen beroende av en välmående matjord. Tyvärr har vi i den industriella kulturen helt missat det och misshandlat jorden så till den grad att den snart knappt finns kvar. Detta är något som hamnat ganska mycket i skymundan i klimatdebatten, vilket är väldigt allvarligt tycker jag. Vi får bara inte bli så koncentrade på vissa delar av miljöfrågan att vi glömmer andra. Vi måste alltid fokusera på att förstå helheten. Och hur jord fungerar är ett väldigt bra exempel på det.

Alla levande organismer behöver varandra för att kunna få sina behov tillgodosedda. Alla organismer är också på ett eller annat sätt beroende av växter för att kunna överleva. Växter, i sin tur- behöver få näring, vatten och syre från jorden för att kunna växa. Och för att det ska vara möjligt behöver jorden ha en viss struktur. Den behöver vara porös och luftig, med hög mullhalt som kan binda vatten. Den behöver också innehålla näring som är lätt för växterna att tillägna sig.

Superhjältarna som bygger jorden

Som tur är finns det massor av superhjältar som är experter på att bygga sådan jord. Växten lockar dessa till sig genom att erbjuda dem mat. Växterna producerar nämligen kolhydrater kring sina rötter som olika bakterier och svampar lever av. Bakterierna i sin tur ett slags skyddande klister, som tillsammans med svamparnas långa trådar, de sk hyferna, bygger själva stommen i jordkonstruktionen. På så sätt blir jorden ihålig och porös och växterna kan få syre till sina rötter. Svamparna transporterar även vatten och näring till växterna genom sina långa hyfer. Asätare, dyngbaggar, maskar och andra organismer drar ned dött organiskt material under marken och ökar på så sätt mullhalten i jorden, vilket gör att växten kan ha tillgång till lagom mängd vatten. Organismerna äter sedan också varandra och för varje steg görs näringen mer och mer tillgänglig för växterna.

Människan måste också bidra

Detta livgivande system, där alla är vinnare, är alltså inget människan själv kan skapa. Det betyder dock inte att även vi har en viktig del i den här processen. Genom att jobba utifrån jordens förutsättningar och stärka de livgivande systemen kan vi göra ekosystemen vitala igen och på så sätt kunna ta fram näringsrik mat samtidigt som vi binder kol i marken. Bra va?

Och hur gör vi då detta? Jo, t ex genom att använda oss av följande:

Perenna växter Varje gång vi drar upp en växt med sina rötter bryter vi samspelet mellan växtens rötter och de mikroorganismer som finns i jorden. Genom att skörda perenna växter låter vi samspelet fortgå och fördjupas, samtidigt som rötterna håller fast jorden så den inte sköljs bort eller blåser iväg.

Marktäckning Där vi trots allt behöver odla ettåriga grödor kan vi kompensera detta genom att undvika att plöja upp jorden och istället se till att den alltid är täckt med organiskt material.

Gräsbetande djur Genom att låta en given mängd idisslare beta en given yta och sedan cirkulera dem enligt ett givet schema, kan man både binda kol och bygga matjord på ett effektivt sätt. Detta då djuren betar ner gräs och andra växter till en viss punkt där tillväxten stimuleras som mest, samtidigt som de bajsar ut näring och trampar ned döda växtdelar så att de blir tillgängliga för nedbrytande organismer.

Tillföra bokashikompost och biokol

Två andra sätt att bidra positivt till en livskraftig jord är att tillföra bokashi-kompost och biokol. Bokashi är kompost som fått tillskott av bakterier och svampar som är effektiva att bryta ned proteinet i maten till lättillgänglig näring för växterna.

Biokol är organiskt material som kolats genom upphettning i en syrefri process. Biokolet tar väldigt lång tid på sig att omvandlas till koldioxid igen och det är därför ett effektivt sätt att binda kol i marken genom att gräva ned biokol i jorden. Biokolet har också en väldigt ihålig struktur, vilket gör att det kan utgöra boplats åt offantliga mängder mikroorganismer.

Vi bygger livskraftig jord

Tillbaka till studiecirkeln och den jordnära byn. Vi testade att bygga fin matjord genom att tillverka biokol i en grill och sedan varva det med bokashikompost och gammal matjord i en hink.

Därefter stoppade vi ner en squashplanta, som vi hoppas ska kunna leverera avslutningsmiddag till oss efter Den läkande byn i mitten av augusti.

Att på ett påtagligt sätt gynna jorden där man bor behöver alltså inte vara varken krångligt eller svårt. Mest roligt faktiskt. Och lite kladdigt…

Uppdatering på hur det gått för vår squash kommer alltså i augusti!