Läsåret 17/18 deltog jag i utbildningen Framtidens by. Och sedan blev världen sig aldrig riktigt lik igen…

Alla nya tankar, alla möten, alla möjligheter, alla svårigheter, all frustration och alla andra känslor, alla drömmar och all ny framtidstro. Sånt som jag ju tror skulle kunna utgöra grunden för att verkligen förändra det här samhället på riktigt. Sånt fanns det verkligen plats för där.

Jag tänkte att jag nu skulle berätta lite för dig om behoven bakom Framtidens by. Och samtidigt passa på att säga att det nu finns chans att hänga på i nästa års utforskande av hur ett lokalt, småskaligt, modernt och hållbart samhälle skulle kunna se ut…

1. Vi behöver en ny, hållbar kultur

Det har sakta börjat gå upp för oss att jorden håller på att drabbas av allvarliga klimatförändringar. Vi får veta att problemet är våra alltför höga utsläpp av växthusgaser. Och då tror vi såklart att lösningen är att byta ut alla fossila bränslen mot förnybara. Problemet är att det här är ett missförstånd, eller i alla fall en grov förenkling av verkligheten. Våra höga utsläpp av växthusgaser är nämligen inte problemet, utan ett symtom på ett mer grundläggande problem. Och ni vet hur det blir om man försöker plåstra över ett symtom, utan att åtgärda själva huvudproblemet?

Huvudproblemet i det här fallet, är att vi lever i en kultur, där vi människor tagit oss rätten att utnyttja och exploatera naturen, varandra och till och med oss själva för den ekonomiska vinningens skull. En på alla sätt ohållbar kultur, som ger många olika typer av symtom; för vår miljö, för vår hälsa och för våra relationer.

För att på allvar kunna komma tillrätta med dessa problem behöver vi därför satsa på att bygga en ny, hållbar kultur. Där vi värnar om naturen, oss själva och varandra. Vi människor behöver förstå vår plats i den här skapelsen- att vi är en del av ekosystemen och att vår uppgift är att samarbeta och bidra, inte att härska och förstöra.

2. Vi behöver bygga den tillsammans

Att skapa en hållbar kultur kan man såklart aldrig göra ensam- människan är ju som bekant en social varelse och för att lyckas behöver vi arbeta tillsammans. Lyckoforskare har kunnat konstatera att människan mår som allra bäst när hon, tillsammans med andra, arbetar för en bättre värld och i samband med det får använda och utveckla sina förmågor.

Många undersökningar och personliga erfarenheter pekar på samma samband. Det som verkligen får oss människor att blomstra är inte friheten i att obehindrat kunna konsumera nya varor och tjänster. Det är istället när vi får ingå i meningsfulla och konkreta arbeten tillsammans med andra människor.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är vb13-1024x683.jpg

3. Landsbygden behöver ta ledningen

Idag framhålls den urbana livsstilen som det hållbara alternativet, med staden som ett centrum för utveckling, kunskap, modernitet och framtid. Landsbygden framställs istället ofta som motsatsen- som en omodern och eftersläpande periferi, eller som ett hjälplöst offer som behöver tas om hand för att inte självdö. Detta är dock en orättvis och faktiskt även helt felaktig bild. I själva verket har ju den ohållbara utvecklingen gått hand i hand med att världen urbaniserats och att landsbygdens tusenåriga traditioner av slutna kretslopp därmed har brutits. Det vi ser nu är istället i huvudsak linjära processer, när resurser fraktas från landsbygd till städer för att där resultera i avfall och utsläpp. 

Före den industriella revolutionen levde endast tre procent av Sveriges invånare i städer. Innan dess var det helt enkelt för opraktiskt att frakta mat och andra resurser till staden. Tillgången till fossil energi har helt omformat detta förhållande och idag bor 84% av Sveriges befolkning i städer. Mindre än två procent av svenskarna är sysselsatta inom matproduktion och totalt ligger Sveriges självförsörjningsgrad nu lägre än 50%. Det är lägre än någonsin tidigare och redan vid en halvering av oljeimporten skulle detta betyda akut matbrist i Sverige.

Då en sådan kraftig begränsning av fossil energi samtidigt kommer att vara helt nödvändig de närmaste åren för att vi ska klara klimatkrisen, blir det plötsligt tydligt hur viktigt det är att vi snabbt lyckas ställa om de grundläggande matförsörjningssystemen och återskapa en lokal, fossilfri och småskalig matproduktion. Ett på riktigt hållbart jordbruk är betydligt mer arbetsintensivt än ett industriellt och fossildrivet. Innan år 2030 skulle detta kunna leda till behov av en halv miljon nya jobb på landsbygden.

Det har alltså blivit dags att verka för en synvända i det här förhållandet mellan landsbygd och stad och vi som bor och verkar på landsbygden behöver våga ta ledningen i den process som nu krävs för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Vi behöver samla ihop traditionell kunskap som riskerar att gå förlorad, uppgradera den och placera den i nya, moderna sammanhang!

Framtidens by

Om huvudorsaken till dagens ohållbara utveckling står att finna i utarmningen av små kretsloppsintegrerade lokalsamhällen, borde det alltså omvänt betyda att vägen till en hållbar framtid går genom att återskapa blomstrande, cirkulära byar som kan fungera i balans med omgivande ekosystem. Sådana nya, hållbara kulturer skulle alltså kunna börja växa fram nedifrån och inifrån, om vi bara kan frigöra kunskap om de möjligheter som finns och ge utrymme för människor att sätta igång.

Så varmt välkommen att delta i utforskandet av hur ett hållbart, modernt och småskaligt samhälle skulle kunna byggas!